Katastrof

Jag är så enormt jävla äcklad av mig själv att jag börjar gråta snart, natten har nog varit en bland dom värsta. Det började hos Linda där allt var helt normalt, men när jag druckit min pepino så började jag som småningom bli full, inte jättefarligt full. Så jag gjorde pinsamma grejor, sa pinsamma grejor och ja, allt som tillhör en fylla. Vi tog bussen in till stan strax efter nio tror jag. Sen så var vi där och vi yrade mest runt känns det som, tappade bort varandra och sånt. Sen slog vi oss ner vid den s.k. partybåten och satt där ett bra tag tills Natalie ringde och sa att jag skulle skynda mig till busshållsplatsen för vi skulle på efterfesten. Trodde jag hade alla med mig, så jag gick på bussen och väntade på att dom skulle komma. Dum som jag var stannade jag kvar och letade inte upp dom andra utan åkte vidare till maria park där allt bara spårade ut. Jag mådde illa, jag spydde, jag ville hem, jag stank. Bussen gick inte förräns på morgonen, fick inte tag på någon taxi. Satt där ute ensam och det hann till och med ljusna, tror jag satt där i två timmar sen kom Natalie och hennes kompisar, höll mig sällskap tills bussen skulle komma, en timme senare gjorde den det. På knutan fick jag vänta på tvåan, tog också en timme. Kom hem vid sju och lade mig halv åtta. Tur att jag inte spydde hemma iallafall. Vaknade vid tre tiden och kände mig äcklig som aldrig förr. Duschade och bytte sängkläder och nu är jag fyllesjuk och det känns för jävligt. Jag ångrar natten så enormt mycket asså.

Nu ska jag ut med hundarna!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0